Pingstdagen i S:t Mikael lockade många

En välbesökt kyrka fick lyssna till Gospelkören och kyrkans barnkörer. Sofie predikade över dagens ämne Den Heliga Anden.

Gudstjänsten avslutades med att alla gick ut och flätade in olikfärgade trådar i ett gemensamt rep. Håkan och Margaret Bengtsson hade tagit med sig repslagarutrustning till detta arrangemang. Det blev stort att se varje liten tråd flätas in i det starka repet.

Efter arbetet med repet smakade det bra med grillade hamburgare med tillbehör. Barnkörerna sjöng några sånger ute i en stråland vacker trädgård, och alla fick vi var med och sjunga vårsånger under ledning av Frida R.

Väder, gemenskap och gudstjänstfirande gav en fin pingstdag!

Arbetsdagen vände upp och ned på stolarna

Ett tjugotal entusiastiska S:t Mikaelvänner samlades under lördagsförmiddagen den 21 april för att göra fint både ute och inne. Det var löv som sopades samman, stuprännor som rensades, fönster som putsades, anslagstavlor som rengjordes. Det dammades och man torkade av lampor och mycket mer.

Stolarna i kyrksalen sågs över och kompletterades med ”tassar” där de hade slitits av. Det var en rätt festlig syn när stolarna fick ligga ner.

Stuprännorna är av god kvalitet och har stått mot tidens tand, men behöver ses över och rensas från skräp. Det var en molnfri himmel som bildade bakgrund.

Parkeringsytorna blev vackert räfsade och eftersom det är så stora ytor fick vi god hjälp av lämplig maskin.

Bland alla entusiastiska människor fanns också en som låg och övervakade det hela…

Det är en vacker tid och vi kunde åka hem med glädje och känna att vi hade hjälpt till att vårda vår fina kyrka.

Presentation av Kerstin, församlingshemsvärdinna.

Förra året var det stora förändringar i S:t Mikael. Cecilia och Marie slutade, Frida och Sofie kom. Jubileumsår med allt vad det innebar av stora arrangemang med många deltagare. Den som höll ihop all planering när det gällde fika och mat var Kerstin Sandberg, vår församlingshemsvärdinna. Det gör hon fortfarande. Vi ser henne i köket och i caféet, ständigt igång och med en stark känsla för att allt ska fungera och kännas välkomnande. I höstas intervjuade jag nykomlingarna Frida och Sofie och nu är det dags för Kerstin som ju redan varit här några år. Hon kom till S:t Mikael via ett vikariat som lokalvårdare i huset och när Anki sedan slutade i november 2014 tog Kerstin över som värdinna.

Kerstin bor sedan 1994 i Varalöv tillsammans med Mats, som driver Varalövs Tunnbinderi på gården. Från ett tidigare äktenskap har hon två vuxna barn, 29 och 30 år gamla.  Mats har tre barn och tillsammans har de sex barnbarn

Kerstin är uppvuxen på en lantgård utanför Torekov. Hon gick först ett år på Apelryd och därefter en tvåårig restaurangutbildning i Helsingborg. Efter en period i hotell- och restaurangbranschen i Tyskland, fick hon frågan om hon ville följa med en kompis ut och resa några månader så länge de sparade pengarna räckte. De kom till bl.a. till Indien och Sri Lanka. Det var en omvälvande resa och det var där och då Kerstin fann sin kristna tro. ”Jag blev frälst” säger hon på sitt självklara sätt. Tillbaka i Sverige bodde hon några år i Stockholm och hann arbeta sju år på ett semesterhem för synskadade på Värmdö och att vara föreståndare för en av pingstkyrkans kursgårdar innan hon flyttade tillbaka till Bjäre. För drygt 15 år sedan utbildade hon sig till undersköterska och arbetade därefter inom hjärtvården på sjukhusen i Ängelholm och Helsingborg. Som så många andra upplevde hon arbetet alltför stressigt och återvände till restaurangmiljön. Just innan hon började på S:t Mikael arbetade hon på Birgit Nilsson-museets café.

Hon trivs med jobbet, med samarbetet med teamet i S:t Mikael och med värdgrupperna. Det är mycket, både stort och smått som ligger på värdinnan. Dagarna kan bli stressiga och ofta oförutsägbara, vilket väl också är en del av charmen med jobbet. För det mesta vet hon inte hur många som kommer till de olika evenemang som kyrkan arrangerar. Jag tror det är fler än jag som hört Kerstin mumla ”Gode Gud välsigna maten!” när gästerna börjar droppa in. Och så vitt jag vet har hon alltid blivit bönhörd.

Intervju: Birgitta Bemark

Ännu ett fantastiskt insamlingsår för Aira.

S:t Mikaels speciella ansvar för sjukhuset i Aira har återigen visat sig i ett mycket fint insamlingsresultat. Under 2017 har man samlat in nästan 40.000 kr genom olika aktiviteter. Det innebär att under en nioårsperiod har nästan 350.000 kr översänts till Aira sjukhus. Behoven är jättestora och tacksamheten stor för dem som arbetar på sjukhuset.
Tack alla som bidragit på olika sätt!
Läs mer under fliken AIRA ovan.

 


S:t Mikaels nya präst Sofie Kuchler Lundström på plats i kyrkan.

Sofie är 37 år och gift med Nils som är lärare på Sundsgårdens Folkhögskola. Fram till augusti nästa år är han föräldraledig och tar hand om deras tre barn Allan 6, Malou 4, och Elis 10 månader. Till familjen hör också dvärgschnauzern Doris.

Sofie växte upp på Södra utmarken i Ängelholm. Som många barn gick hon i kyrkans barntimme och sjöng i Robert Hallbergs körer. Hon hade en del vänner i frikyrkan, sjöng en period i Kulla Gospel och konfirmerades på missionsgården Breanäs.
Men det var teater som var Sofies stora intresse. Efter studenten på Rönnegymnasiet gick hon skrivarlinjen på Österlens Folkhögskola, teaterlinjen på Fridhems folkhögskola och jobbade därefter ett par år som skådespelare i fria grupper i Malmö.
”Då jag var 25 tog det stopp. Jag lämnade de jobb jag hade, packade en väska och for till London.” Där tog livet en oväntad vändning. Hon började i kören i Svenska kyrkan och där träffade hon Nils. Hon såg ett nytt sätt att vara kyrka och fick nära kontakt med den kvinnliga prästen i församlingen. Hon blev en förebild och det var hon som föreslog att Sofie skulle börja läsa religionsvetenskap.
Så småningom mognade beslutet att bli präst fram. Under utbildningen, som började i Göteborg och avslutades i Lund, gjorde hon ett halvårs uppehåll och arbetade i Sveriges kristna råds Följeslagarprogram i Israel och Palestina.
Sofie prästvigdes 2011. Familjen bodde då i Malmö i den församling där Frida Reuter var kyrkomusiker och Sofie sjöng i hennes gospelkör. Hennes första prästtjänster var i Hörby och Svedala innan hon 2013 kom till Ängelholms församling. Här har hon bl.a. varit ansvarig för sjukhuskyrkan.
Att nu arbeta i teamet på S:t Mikael tillsammans med alla frivilliga i föreningen S:t Mikael ser hon fram emot med stor glädje.
Välkommen, Sofie, säger vi.
Intervjun gjord av Birgitta Bemark

Frida Reuter har tagit över musikansvaret i S:t Mikael

Frida Reuter, en positiv 40-åring med rötter i Ängelholm, har tagit över ansvaret för musiken i S:t Mikael efter Marie Brandt Wilhelmsson, som nu jobbar i Lerberget.

Frida bor i Epadalen med sin man Per Ingvar, linjeföreståndare för musiklinjen på Sundsgårdens folkhögskola, och deras tre barn Hilda 9 år, Harald 6 år och Henning 3 år.

Frida är uppvuxen i Tåstarp och tillhör en familj där kyrka och musik har en stor plats. Mamma Cecilia är fram till sin pensionering i höst präst i S:t Mikael, pappa Mats är en välkänd profil i Ängelholms musikliv, dels som lärare på musikskolan dels i olika orkestersammanhang.

Frida är äldst av fyra syskon som alla har musiken som yrke. För Frida var det från början piano som var huvudinstrumentet. Hon gick musikgymnasiet på Rönneskolan och därefter en femårig utbildning till organist på Musikhögskolan i Malmö. Efter examen jobbade hon och Per Ingvar två år i Utlandskyrkan i San Augustin på Gran Canaria.

Därefter blev det 12 år i Matteuskyrkan i Johannes församling i Malmö. Det är en församling mycket barn- och familjeverksamhet och katekumenat, (typ alfagrupper). Bland mycket annat startade Frida en gospelkör, hade olika projektkörer i gudstjänsten, ledde damkör och vokalensemble. Det är alltså en musiker med bred erfarenhet som kom till Ängelholms församling för ett år sedan och tog över efter Lars Hellberg i Höja och Rebbelberga.

Men nu blir det musiken i S:t Mikael som blir hennes ansvar. ”Jag ser verkligen fram emot att arbeta i S:t Mikael och att fortsätta och vidareutveckla det fina arbete som Marie har gjort”, säger Frida.

Intervjun gjord av Birgitta Bemark

Välkommen till S:t Mikael

cropped-020.jpg
S:t Mikael, denna moderna och inbjudande kyrka invigdes år 1997. Den byggdes för att fylla behovet av en kyrka i Ängelholms södra delar.

S:t Mikael är en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och EFS, en inomkyrklig rörelse med betoning på lekmannaengagemang. I Sverige finns idag ett 25-tal sådana samarbetskyrkor.

Verksamheten i S:t Mikael vill uppmuntra och stödja personlig kristen tro. Målet är att vara en öppen dörr för alla människor. Alla behövs!

Kristen tro är visserligen vars och ens ensak – men genom att engagera dig i Föreningen S:t Mikael får du möjlighet till utveckling och fördjupning i din tro. Genom möten i smågrupper för studier, samtal, bön och gemenskap får du inspiration att se livet, vardagen och tron som en helhet.

När du blir delaktig, känner du också större glädje! I vår förening ges möjlighet att engagera sig i många olika verksamheter.

S:t Mikael är till för just DIG!

Välkommen!